Diagrammet visar all fjärrvärme som är producerad ur förnybara källor och förnybara bränslen dividerat med den totala produktionen av fjärrvärme i kommunen.
Processer där värme är en biprodukt, till exempel spillvärme och rökgaskondens ingår i statistiken.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2010 | 74,3 |
| 1 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2011 | 81,6 |
| 2 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2013 | 87,1 |
| 3 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2016 | 86,6 |
| 4 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2018 | 91,3 |
| 5 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2019 | 94,8 |
| 6 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2020 | 94,6 |
| 7 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2021 | 96,5 |
| 8 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2022 | 93,2 |
| 9 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2023 | 93,4 |
| 10 | Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) | 2024 | 91,4 |
I Ekerö kommun har andelen fjärrvärme som produceras ur förnybara källor ökat på längre sikt men varierat över åren, och låg 2024 på 93,2 procent. Det innebär att Ekerö har större andel förnybart i sin fjärrvärme än genomsnittet för alla Sveriges kommuner. Samtidigt är andelen förnybart högre i merparten av Sveriges kommuner, vilket beror på att en del kommuner har avsevärt lägre andel förnybar fjärrvärme medan merparten av kommuner har 100 procent eller väldigt nära 100 procent förnybar fjärrvärme.
På Miljöbarometern använder vi kakor för att förbättra webbplatsen.
Så använder vi kakor
